17 juli 2009

Jag e fast

Igår snurrade jag runt på lite olika bloggar och hamnade på någe vänster på denna blogg. Den började skrivas i mars 2005, jag började läsa från då och fastnade ganska länge, och ska fortsätta idag.

Abbes pappa som skriver i bloggen är riktigt duktig på att skriva så det är spännande och kul att läsa. Självklart är det jättesorgligt och man sitter tårögd mest hela tiden, samtidigt är det jättefint. Svårt att beskriva. Jag tycker iaf att den är värd att läsa om man känner att man har råd å offra några timmar!


Inga kommentarer: