Här sitter jag alldeles ensam (om man bortser från den sovandes Gustaf i soffan i ett annat rum) i ett stort mörkt hus mitt ute på vischan. Jag sitter och är lite skeptisk mot alla ljud och rörelser. Här ute finns det en massa ljud som inte jag är van vid. Det är insyn i alla rum som man är i... vem som helst kan se in, men jag kan knappt se ut. Utanför fönstret där jag just sitter finns en stor öppen åker.Tänk om det står nån där ute och tittar in på mej i smyg? Tänk om där finns nån ond människa som vill mej nåt...ont. Jag sitter och tänker en massa konstiga saker om vad som kan hända bara för att det är mörkt och tyst här ute. Jag borde ju egentligen tänka tvärt om. Här finns inte en människa i närheten, det är ju mer farligt hemma i stan för fahn....
Men de tankarna hjälper inte, så nu ser jag mest ut såhär:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar