Ja, det måste ju vara mitt bitande/pillande på fingrarna. Det är nog min sämsta ovana och nog kanske den enda jag kan komma på för tillfället.
Nu har jag haft långa naglar i kanske.. hmm, säg 4 år? Innan dess har jag varit en konstant nagelbitare. Har provat allt från belöning till Stopp & Väx (världens sämsta uppfinning i den kategorin).
Inget hjälper en riktigt inbiten nagelbitare. Det är något annat som måste göras.. Man måste VILJA HELT SJÄLV - JÄTTEMKT.
En dag började jag inte bara bita på naglar utan också runtom naglarna. Nagelbanden och på sidorna.. överallt. Det blev sår och det sved och det var inte det minsta fräscht. Jag skämdes så otroligt mkt för mina händer att jag började gömma dem...
Jag fick börja ha plåster på fingrarna för att kunna sluta.
I början hade jag plåster på varenda finger hela tiden. Det är en ganska jobbig grej att hålla på med vill jag lova. Ett efter ett läkte fingrarna och jag kunde sluta med plåster så småningom.
Sen började naglarna att bli långa och fina till slut, det gick!
Dock har jag fortfarande problem med att sluta pilla på tummarna. Det bara GÅR INTE. Jag skyller denna ovana på min far, eller på nån gen från min far eller liknande. För han gör precis samma sak. Speciellt på tummarna. Har också märkt att min lillebror håller med samma ovana.
Men nu i två veckor har jag knappt pillat och jar vart plåsterfri sen julafton! Det mina vänner är något som snart ska firas! Hoppas bara att jag kan hålla detta nu, det är så skönt att slippa ha fula plåster på fingrarna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar