För tre år sedan på julafton fick jag en fin ring av Gustaf i vitt och rött guld (man säger rött guld va?).
Den har jag sedan dess haft på mitt högra pekfinger. Lite konstigt placering kanske, men jag har vant mej vid att ha den där nu. Och om jag nån gång tar av mej den så känner jag mej alldeles naken.
Som att gå utan kläder, ja ni vet hur det känns.. :)
I lördags när jag var på hockey hade jag på något sett tappat min älskade ring upptäckte jag efter att jag vart på toa i en av pauserna. Jag sprang tillbaka och letade i handfatet, toalettgolvet och alla andra golv, men ingen ring. Hela tredje perioden satt jag å tänkte på min stackars ring som var borttappat. Jag blev så himla ledsen, eftersom den betyder så mkt för mej :/ Kunde knappt koncentrerar mej på matchen...
Efter matchens slut gick jag en sista gång på toa. Och såg då papperskorgen med alla pappersdukar folk hade slängt där i och tänkte att ringen kanske råkat åka med i papperskorgen när jag torkat händerna..
Det va en ganska lång kö och jag kände inte för att ställa mej å gräva i papperskorgen med publik...
Men efter jag vart på toa så stod ingen kvar i kö. Så jag tog en pappersduk och stoppade ner handen och flyttade på en hög med papper.
Och DÄR LÅG DEN! MIN RING! Hur kan man ha sån tur?! Den kunde ju lika gärna ramlat längst ner i den meterhöga papperskorgen, eller legat invirrad i pappret, eller vad som helst.
Men jag behövde bara lyfta på några dec med papper! Jag blev så jävla glad när jag fann den igen!
T o m så att jag fick tårar i ögonen..
Ja, den betyder MYCKET för mig! Har ju fått den av min bästaste karl!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar